|
|
|
Andra diagnoserTillstånd i underbenen som kan likna benhinneinflammation
|
 |
Besvären från främre kroniskt kompartmentsyndrom och främre benhinneinflammation brukar lokaliseras runt tibialis anterior muskeln medan smärtan från en främre stressfraktur brukar sitta lite högre upp och mer på skenbenet, tibia. Se bild till vänster
Både benhinneinflammation och stressfraktur kan ses som benreaktion vid stress. Från början leder musklernas drag i benhinnan till benhinneinflammation. Om tillståndet förvärras eller fortsätter kan en stressfraktur uppstå. Om även kroniskt kompartmentsyndrom kan ses som en förlängning av benhinneinflammation är svårt att säga, det finns dock vissa tecken som antyder det. Den medicinska behandlingen för kroniskt kompartmentsyndrom där man skär upp muskellogen används ibland även på svåra fall av benhinneinflammation.
|
Främre stressfraktur tibia
 |
Stressfraktur i underbenet, tibia sitter vanligtvis på bakre, inre delen av tibia (denna typ kommer därför att tas upp närmare längre fram när vi går igenom bakre benhinneinflammation) men kan även sitta högre upp och mer framtill: främre stressfraktur. De som drabbas av främre stressfraktur har ofta en långsam debut av besvären och dov smärta i underbenet som ökar med fysisk aktivitet. Vid palpation kan det finnas lokal smärta över margo anterior tibia, benkanten. Det som brukar skilja mot främre benhinneinflammation är att den smärtsamma punkten sitter högre upp på smalbenet vid stressfraktur. Behandlingen är främst ortopedisk där det gäller att läka ut frakturen. |
|
Kiropraktisk behandling När frakturen har läkt ut kan man behandla åkomman likt främre benhinneinflammation. För att inte besvären ska återkomma kan det vara bra att göra en hållningsanalys, gånganalys samt undersöka rörligheten i foten och fotleden. En kiropraktor kan hjälpa dig med detta och för att korrigera bakomliggande orsaker till stressfrakturen kan det vara nödvändigt att justera fötterna kiropraktiskt samt införskaffa ortopediska inlägg. Här på kliniken kan du få hjälp med att skaffa ortopediska inlägg och även lite rabatt hos den ortopedtekniker som vi brukar rekommendera till.
Främre kroniskt kompartmentsyndrom (KKS)Kompartmentsyndrom kan delas in i två typer; akut samt kroniskt och definieras som ökat intramuskulärt tryck inom ett osteofasciellt rum där den resulterande ischemin (syrebristen) orsakar smärta och försämrad vävnadsfunktion. Akut kompartmentsyndrom är ett allvarligt tillstånd där diagnos och behandling måste påbörjas omgående annars finns stor risk för vävnadsskada. Kroniskt kompartmentsyndrom, KKS, är i motsats till den akuta formen en reversibel och träningsinducerad skada som främst drabbar de som bedriver högrepetitiv träning såsom löpare och längdskidåkare. När muskelarbetet upphör går symtomen vanligtvis tillbaka.
Muskler är inneslutna i fascior. Muskelloger kan i sin tur vara omslutna i ytterligare fascia och bildar då ett kompartment. Underbenet delas vanligen in i fyra kompartments men tibialis posterior kan anses vara belägen i ett eget femte kompartment. Se bilden nedan. KKS kan uppkomma i underbenets alla kompartments men ses framför allt i det främre, anteriora kompartment.
|
|
Tänkbara orsaker till tryckökningen vid KKS kan vara ökad volym i muskellogen, minskad eftergivlighet i densamma eller yttre kompressionsfaktorer. Volymökningen i muskellogen kan vara orsakad av muskelvolymökning, trauma, muskelarbete, venös hypertension eller muskulär inflammation. Den minskade eftergivligheten kan komma av en förtjockad fascia.
Symtom kroniskt kompartmentsyndrom
Diagnosen ställs via patientens symtom där aktivitetsrelater smärta i underbenet som avtar efter aktiviteten tyder på kroniskt kompartmentsyndrom. För bekräftelse av KKS så krävs tryckmätning av påverkad muskelkompartment. Tryckmätningen görs av det påverkade kompartment under ansträngning. Upp till 80% av fallen av KKS är dubbelsidiga och kroniskt kompartmentsyndrom kan uppkomma i underbenets alla kompartments men ses framför allt i det främre.
Svårigheten att se skillnaden mellan främre benhinneinflammation och främre kroniskt kompartmentsyndrom ligger i att från början så är smärtan relaterad till ansträngning ganska lika. Hälften av patienterna med kroniskt kompartmentsyndrom har även främre benhinneinflammation eller periostit, periostalgi över skenbenet, tibia vilket gör att symtomen kan vara överlappande.
Symtom som kan öka mistanke om kroniskt komprtmentsyndrom är smärta som uppstår bara vid aktivitet och efter ganska lång löpsträcka (efter ca 10-30 minuter). Till skillnad från benhinneinflammation där besvären ofta är avtagande i takt med att man blivit uppvärmd brukar besvären vid främre kroniskt kompartmentsyndrom öka ju mer man anstränger sig. Detta beror på att trycket i muskellogen ökar ju längre tid man idrottar/ anstränger sig. Smärtan brukar även vara lokaliserad till ett muskelkompartment. I vila brukar få tecken ses men ömhet, svullnad, spändhet över muskellogen kan ibland vara tydlig.
Behandling kroniskt kompartmentsyndrom
Den rådande behandlingsformen vid KKS är fasciotomi, vilket innebär en kirurgisk klyvning av muskellogen, fascian så att muskeln kan expandera fritt. Förutom kirurgi finns ingen vedertagen behandlingsmetod trots att små pilotstudier visat på förbättringar vid tillståndet. Massage respektive diuretika, vattendrivande som behandlingsformer har visat på bra resultat i två av varandra oberoende pilotstudier. Massagebehandlingen visade på en minskning i besvärsbild trots utebliven tryckminskning. Diuretikabehandlingen visade på tryckminskning.
Den medicinska behandlingen för benhinneinflammation, periostit som inte svarar på annan behandling är densamma som för kroniskt kompartmentsyndrom dvs klyvning av främre muskellogen.
Kiropraktisk behandling
Fascian är den begränsande faktorn när ett muskelkompartment expanderar. Om expansionen överstiger fascians eftergivlighet så uppstår ökat tryck inom muskelfacket. Behandlingen består således av fasciaklyvning. Behandling som ökar fascians eftergivlighet i relation till muskellogens volym skulle i teorin sänka trycket i logen vid ett KKS. Inom kiropraktisk litteratur finns beskrivet hur man med manuell terapi kan öka fascians eftergivlighet. Denna typ av behandling används vid besvär i rörelseapparaten där oeftergivlig fascia anses vara en del av symtombilden. Manuell kiropraktisk behandling för att öka fascians eftergivlighet vid KKS har ännu ej undersökts i någon studie.
Av egen erfarenhet har jag sett bra resultat på främre kroniskt kompartmentsyndrom från kiropraktisk behandling. Vid stora besvär som även inkluderar känselbortfall och andra neurologiska symtom så kan nog kirurgisk behandlingen vara nödvändig. Om man väljer att prova konservativ behandling såsom kiropraktik bör man efter 1-2 behandlingar få en rejäl minskning i symtom för att behandlingen ska kunna tänkas vara effektiv och fungera bra. De allra flesta verkar svara bra på den manuella kiropraktiska behandlingen vid främre kroniskt kompartmentsyndrom.
Som förebyggande åtgärd kan det vara bra att göra en hållningsanalys, gånganalys samt undersöka rörligheten i foten och fotleden. En kiropraktor kan hjälpa dig med detta och för att korrigera troliga bakomliggande orsaker till det kroniska kompartmentsyndromet kan det vara nödvändigt att justera fötterna kiropraktiskt samt införskaffa ortopediska inlägg.
Koppling mellan diabetes och Kroniskt kompartmentsyndrom
En nyupptäckt koppling mellan diabetes och kroniskt kompartmentsyndrom har gjorts av läkare i Umeå. Nedan länk till artikeln ur tidningen Leva med Diabetes nr 1-09:
http://dagensdiabetes.se/artiklar/artikelPost.cfm?show=2921&sammaKategori=3
Under en studie på underbenssmärtor i Umeå upptäckte läkare av en slump att många av patienterna med kroniskt kompartmentsyndrom även hade diabetes. De diabetiker som oftast får kroniskt kompartmentsyndrom verkar vara kvinnor med typ 1-diabetes som har komplikationer i form av nedsatt känsel i benen. Vanligt är att en drabbade har haft besvär i båda benen under många år.
Vid operation av kroniskt kompartmentsyndrom har man märkt att diabetiker har en tjockare muskelhinna, fascia än icke diabetiker. Det kan vara en av orsakerna till att diabetiker får kompartment. Den förtjockade muskelhinnan, fascian kan bero på inlagringar som leder till stela leder som är en annan komplikation till diabetes.
Ur Leva med Diabetes nr 1-09, Storstockholms Diabetesförenings medlemstidning
 |
Stressfraktur av tibia, skenbenet på insidan av underbenet är ofta ganska svårt att särskilja från en bakre benhinneinflammation. En annan diagnos som ofta liknar benhinneinflammation är kroniskt kompratmentsyndrom (KKS) i djupa eller ytliga posteriora kompartment. KKS är dock mycket vanligare i det främre kompartment.
Det som brukar skilja stressfraktur mot benhinneinflammation är att man oftast blir väldigt punktöm när man känner på underbenet, till skillnad från benhinneinflammation där man oftast har en diffus ömhet över området. På vanlig röntgen kan man se en stressfraktur efter ett par veckor och med magnetkamera lite tidigare. Överpronation är en vanlig bakomliggande orsak till bakre stressfraktur i underbenet. Stressfrakturer i underbenen är vanligare hos kvinor än hos män och löpare, dansare och militärrekryter verkar löpa särskilt stor risk att drabbas. |
Kroniskt kompartmentsyndrom uppstår när trycket inom ett kompartment i underbenet blir så stort att syrebrist uppstår, vilket är det som gör ont. Till skillnad mot benhinneinflammation brukar inte kompartment smärta uppträda på en gång vid aktivitet utan det brukar oftast krävas en löpsträcka på 10-30 minuter. Smärtan avtar inte heller när man blir uppvärmd utan försämras ju mer man anstränger sig på grund av att trycket ökar i det drabbade kompartment. I vila kan det drabbade underbenet kännas svullet och ömt. För säker diagnos krävs tryckmätning av den drabbade muskelleogen. Kirurgisk behandling med klyvning av bindväven, fascian över muskellogen är den enda behandlingen som säkerställer en tryckminskning vid ansträngning.
Både benhinneinflammation och stressfraktur kan ses som benreaktion vid stress. Från början leder musklernas drag i benhinnan till benhinneinflammation. Om det inte ges tillräcklig tid för återhämtning från träning eller aktivitet kan stressfrakturer uppstå. Om även kroniskt kompartmentsyndrom kan ses som en förlängning av benhinneinflammation är svårt att säga, det finns dock vissa tecken som antyder det. Den medicinska behandlingen för kroniskt kompartmentsyndrom där man skär upp muskellogen används ibland även på svåra fall av benhinneinflammation.
Kiropraktisk behandling
Läkningen av stressfrakuturen är främst ortopedisk. Oftast kan den idrottande försöka behålla sin konditionsstatus genom att ägna sig åt alternativ träning medan frakturen läker ut. Vattenlöpning eller cykling brukar fungera som alternativ träning. Om kompartmentbesvären behöver opereras brukar det behövas en månads vila innan underbenen kan belastas igen.
För att inte besvären ska återkomma kan det vara nödvändigt att korrigera bakomliggande orsaker till att stressfrakturen, komparmentsyndromet uppstått. Undersökning och behandling liknar den vid benhinneinflammation. Ofta kan det vara nödvändigt att justera fötterna kiropraktiskt samt införskaffa ortopediska inlägg. Här på kliniken kan du få hjälp med att skaffa ortopediska inlägg och även lite rabatt hos den ortopedtekniker som vi brukar rekommendera till.
För behandling av benhinneinflammation, periostit, medilat tibiasyndrom, kroniskt kompartmentsyndrom m.m. klicka här: tidsbokning eller ring: 070-346 28 22
Gå vidare för att läsa om undersökning och behandling ==>
  |
Kontakta kiropraktor Hans Andersson för behandling av benhinneinflammation m.m
Adress: Kiropraktor Hans Andersson, Ektorpsvägen 4A,2 tr, 131 47 Nacka |